Ett avsnitt som tog sin egna lilla väg och vi öppnade plötsligt allvarsdörren på riktigt! Ett avsnitt med skratt, sorg och humor blandat med renodlad alkoholism, familjesår och känslor som vi inte alltid vågar kännas vid..

Tack Freddy för att du finns och att du gör vad du kan för att bryta kedjan i denna vidriga familjesjukdom, att du vågar prata om det och att du vill ge dina barn ett liv värt namnet!

Förändring börjar alltid med en själv och det kräver mod och styrka! Fortsätt med det du gör min älskade vän! Kärlek och respekt// Jeppe